Biodling

Biodling är nyttigt

Binas absolut viktigaste uppgift är att pollinera växter och därmed möjliggöra deras befruktning. Honungen är i sammanhanget biprodukt i dubbel bemärkelse. Det är brist på pollinerande insekter i den svenska naturen. Därför behöver den fler bin. Det är också brist på svensk honung. Vi måste importera stora mängder varje år.

Pollineringen ger fler blommor och kan bidra till att utrotningshotade växter lever vidare. Den ger även större skördar av frukt och bär. Inte bara i biodlarens trädgård utan också hos grannarna och i den omgivande naturen.

Tack vare att bisamhället övervintrar med tusentals bin i kupan kommer de igång med pollineringen i stor skala tidigt på våren.

Biodling är roligt


Att vara biodlare är både roligt och lärorikt. Det är lätt att bli fascinerad av de flitiga binas samspel med naturen. Livet i bikupan, där bina har olika uppgifter under sin levnad, växlar med årstiderna.
Med bina som vägvisare kan du upptäcka växter som du inte ens visste fanns i din omgivning. Bina överraskar ständigt och du lär dig mer för varje år. Men fullärd blir du aldrig. Med hjälp av erfarna biodlare i SBR:s lokalförening kan du få tag på snälla bin som är lättskötta och bl.a. mindre benägna att svärma.

I biodlarföreningen träffar du människor från olika samhällsgrupper som delar ditt intresse.

Biodling är lönsamt


Biodling är en hobby eller näringsverksamhet som är lönsam både för dig och för naturen. Biodling går utmärkt att kombinera med många andra verksamheter. Pollineringen som bina bidrar till i Sverige beräknas vara värd flera hundra miljoner kronor. Med ett par bikupor vid t.ex. ett rapsfält kan skörden öka många procent. Ett bisamhälle i Sverige ger i genomsnitt 30 kilo honung per år.
Som biodlare kan du njuta av egen honung och har alltid en trevlig present att ge bort. Biodlare kan också sälja sin honung i större kärl till Svensk Honungsförädling AB som har ca 100 depåer landet runt.

Fakta om biodling

Tre dominerande raser av honungsbin (gula italienska, krainer och nordiska bin) används i Sverige. Det vanligast förekommande biet i Sverige idag är ett korsningsbi som kallas Buckfast.

Kakhonung ar honung som säljs i sitt vax, små träramar kan omge vaxet, de små ramarna har infattats i den större när de suttit i bikupan. Denna form av honung kan också vara rena bitar, utskurna ur en större kaka. Formen av försäljning, honung i vax, är ursprunglig och från tiden före industrialismen, men den lever fortfarande vid sidan av den processade honungen. Fördelen med kak- honungs hanteringen är att ingenstans i hanteringen behövs värme.

Efter att man tagit honungskakorna från bina slungar (centrifugerar) man ut honungen ur kakorna. Det går också att krossa kakorna och pressa ut honungen. Därefter sker grovsilning och finsilning för att få bort vaxpartiklar. Efter något dygn sker en skumning av ytan då man tar bort ytterst små vaxpartiklar som flutit upp.

Beroende på honungens sammansättning kommer den antingen att kristallieras eller förbli flytande. Honung som förblir flytande kan tappas direkt på burk.

För honung som inte förblir flytande kan man alternativt omröra den, upprepade gånger, eller ympa den med kristallisationskärnor som rörs ner omsorgsfullt en gång. Genom detta påverkar man kristallbildningen så att sockerkristallerna inte blir för grova.

Typer av honung

Det finns tre kvaliteter på honung:

• Jungfruhonungen är kvar i vaxkakans celler och rinner självmant ut, när täckvaxet avlägsnas.
• Färskhonung är den nyligen utvunna honungen, med slungning och silning.
• Kanderad honung. Sockret har kristalliserats, och honungens konsistens avgör kvaliteten. Smaken är mycket god, men de finaste aromerna är borta.

Honungens sammansättning, färg, smak och arom varierar beroende på dragkällan, det vill säga var bina hämtat råmaterialet. Den honung som saluförs i affärer är oftast en blandad produkt som har samma höga standard, oavsett goda eller dåliga skördar för biodlingen.

När man delar in honungsskörden i olika sorter måste man både som biodlare och konsument vara medveten om att ingen kan styra binas nektarinsamling helt och hållet. En ljunghonung t.ex. består alltså inte bara av nektar från ljung. Däremot är inslaget av ljung så stort, att man tydligt kan märka det. I allmänhet är försommarhonung ljusare och mildare, medan höstens honungssorter är mörkare och smakrikare. Mörkare honung innehåller fler mineralämnen. Här följer några exempel på honungssorter.

Klöverväxter (Trifolium eller Melilotus)
Klöverväxterna är goda nektarkällor och ger en sommarhonung som har en ljus, ibland något gråaktig ton och en mild fin smak. Konsistensen är varken för hård eller för mjuk och honungen passar till det mesta.

Lind (Tilia)
Lindblomshonungen anses av många vara en av de finaste ljusa honungssorterna. Den har en frisk, något bitande smak, som vissa kan tycka är för stark. Blomningen sker i juni, juli och honungen anses vara särskilt bra mot förkylning, kanske därför att lindblomste ofta används vid förkylning som svettframkallande och avslappnande örtmedicin.

Maskros (Taraxacum vulgare)
Maskrosorna ger en vackert gul honung, som tyvärr inte så ofta kan särskiljas från andra nektarkällor, eftersom många andra växter också blommar i början av juni. Honungen smakar mycket gott, både frisk och mild på samma gång.

Raps (Brassica napus)
Rapsen är en klassisk Skånesort, där de stora gula fälten i månadsskiftet maj/juni ger bina full sysselsättning. Även andra arter, som åkerkål, ger liknande honung. Den blir ljus, nästan vit, och har en mycket mild smak. Konsistensen är väldigt fast, eftersom rapsens nektar innehåller mycket druvsocker. Därför passar denna honung utmärkt som smörgåspålägg, eftersom den inte rinner av.

Ljung (Calluna vulgaris)
Blomningen brukar börja i skiftet juli/augusti och även en litet inslag av ljungnektar i binas kost ger en typiskt segflytande, geléaktig ljunghonung. Den har en karaktärisktisk smak, är mörkt bronsfärgad och går utmärkt att använda i te och bakning.

Bovete (Fagopyrum esculentum)
En ren bovetehonung hittar man sällan i Sverige. Färgen är mörk, nästan svart och både smak och lukt är mycket markanta. För den som gillar stark honung är bovetehonung definitivt något man bör pröva! Den kan användas som en spännande krydda i bl.a. te eller bröd.

Akacia (Robinia pseudoacacia)
Den akaciahonung som man köper i affären är importerad, men det finns även enstaka robiniaträd i Sverige, så om man har turen att bo nära ett sådant träd, så kan man själv skörda den fint smakande, guldgula honungen, som håller sig naturligt flytande genom sin höga halt av fruktsocker. Blomningen brukar ske i juni/juli.